Alma Berggren och svanen som kom in från kylan

Posted on 22 december 2011 by

Alma Berggren (1883-1962) bodde hela livet kvar i sitt föräldrahem i Skepparkroken. Det är det hus som Ragnar Påhlsson kallade Ola Påls. Hennes syskon Axel (1872-1950) och Augusta (1867-1949) återvände till föräldrahemmet på 1920-talet efter 32 år i Amerika. Syskonen satt ofta på bänken utanför huset och följde vad som hände i byn. De syns på det här vykortet.

Syskonen Berggren i Skepparkroken på en del av ett vykort poststämplat 1945

Syskonen Berggren i Skepparkroken på en del av ett vykort poststämplat 1945

Ulla von Kunhardt (f. Thott) har hört en historia om Alma:

Det var en väldigt kall vinter och viken var tillfrusen. Av någon anledning hade en svanhanne (eller hona) som hade förlorat sin partner stannat kvar och inte rest med de andra svanarna söderut. En dag knackade det på ytterdörren hos Alma Berggren. Huset ligger ju direkt vid vägen och inte långt från stranden.
När Alma öppnade blev hon väldigt förvånad men inte rädd. Det var nämligen en svan och ingen människa som hade knackat på dörren. Svanen visade henne att den ville komma in, så Alma släppte in den. Den rullade ihop sig i ett hörn. Alma matade den. Efter att ha legat inomhus ett tag ville svanen ut igen. Sedan fortsatte svanen att komma varje dag vid samma tid så länge det var så kallt och viken var frusen.

Här är en bild på Alma när hon fyllde 50 år 1933.

Alma Bergren på sin 50årsdag 1933 (foto från Ulla von Kunhardt f. Thott)

Alma Bergren på sin 50årsdag 1933 (foto från Ulla von Kunhardt f. Thott)

Skepparkrokens byalag ägde länge huset och Alma fick köpa det år 1927 för 50 kronor. Tomten är på 181 kvadratmeter.

Här är en bild på Alma och Augusta från 1939.

Alma och Augusta Bergren i Skepparkroken år 1939 (foto från Ulla von Kunhardt f. Thott)

Alma och Augusta Bergren i Skepparkroken år 1939 (foto från Ulla von Kunhardt f. Thott)

Slutligen en bild på alla syskonen från år 1938.

Syskonen Bergren i Skepparkroken år 1938 (foto från Ulla von Kunhardt f. Thott)

Syskonen Bergren i Skepparkroken år 1938 (foto från Ulla von Kunhardt f. Thott)

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , | Lämna en kommentar

Fler bilder från stormens härjningar i Björkhagen

Posted on 19 december 2011 by

Bim och Eva Borgh bor i ett husen som ligger närmast vattnet i Björkhagen. Bim berättar:

Kvällen och natten första advent var inte rolig. Jag har aldrig sett att vattnet gått så högt. Vindstyrkorna i Gudrun var väl lite högre men vattnet lägre. Ett fåtal år har havet nått stigen nedanför vår tomt men nu stannade vattnet bara fyra meter från huset.

Bim har skickat några bilder från morgonen efter stormen. Klicka på en bild för se den i en större version. Klicka på pilarna för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , | 1 kommentar

Resultat av Adventsstormen

Posted on 18 december 2011 by

Efter att ha varit bortrest några veckor och bara ha hört talas om stormen var det spännande att se resultaten. Vinden lär ha varit c:a 30 m/s och vattenståndet extremt högt. I Björkhagen hade några träd blåst ned med måttliga skador som följd. De största skadorna finns längs stränderna. Björkhagens lilla badstrand är i stort sett helt bortspolad. I Skepparkroken hade stora stenar flyttats på bryggan och tångrester låg ända uppe vid vägen.

Man kan förstå vilka konsekvenserna skulle ha blivit om Skepparkroken fortfarande fungerade som hamn med båtar på redden utanför. Se inlägg om några stormar på 1800-talet.

Resultat av stormen 1.a advent 2011 i Björkhagen

Resultat av stormen 1.a advent 2011 i Björkhagen

I galleriet nedanför kan man se några fler bilder i en större version genom att klicka på dem. Klicka på pilarna för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.

I NST 16/12 2011 fanns några fler bilder.

Publicerat i Aktuellt, Foto | Märkt , , , , | 2 kommentarer

Ny bebyggelse planeras vid Björkhagen och Magnarp

Posted on 20 november 2011 by

På Ängelholms kommuns hemsida finns ett ”Planprogram för samråd” som gäller området mellan Björkhagen och Magnarp. Bebyggelse planeras enligt bilden nedanför.
(Klicka på bilden för att se den i ett större format. Klicka på ”bakåtpil” för att komma tillbaka.)

Planprogram för landskapet mellan Magnarp och Björkhagen

Planprogram för landskapet mellan Magnarp och Björkhagen


Ett informationsmöte om förslaget kommer att hållas den 29 november 2011, kl 18.oo i matsalen på Magnarps skola.

Planen finns beskriven i ett 28-sidigt dokument som finns här.

Planhandlingarna finns utställda från 17 november till den 15 december 2011 på Stadshuset i Ängelholm, på Stadsbibliotek, Skäldervikens och Vejbystrands bibliotek och på kommunens hemsida.

Publicerat i Planer och nybyggnation | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Skepparkroken före år 1900

Posted on 20 november 2011 by

Den här bilden har jag fått låna av Ulla von Kunhardt (f. Thott). Den är tagen från bryggan i Skepparkroken och visar en kustroddare eller en kustvakt med barn. Kustvakterna var överordnade kustroddarna. Bilden kommer ursprungligen från Agnes Nilsson i Gummenas gård och den är troligen från 1890-talet. Vilka som syns på bilden är okänt.

Kustroddare eller kustvakt i Skepparkroken c:a år 1900

Kustroddare eller kustvakt i Skepparkroken c:a år 1900

Bilden visar i bakgrunden ladan i Hellbergs gård till vänster och Thotts hus till höger. Huset i mitten låg där Villa Strandbaden ligger idag. Huset revs innan år 1907 när Elof Kant byggde Villa Strandbanden. Det var fattigt i Skepparkroken och husen var inte i bästa skick. En häst går och betar vid stranden.

Klicka på bilden för att se den i ett större format. Klicka på ”bakåtpil” för att komma tillbaka.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , , | Lämna en kommentar

Skepparkroken 1938

Posted on 15 november 2011 by

Från familjen Thotts familjealbum kommer den här vackra bilden som visar Skepparkroken 1938.

Skepparkroken 1938 (bild från familjen Thott)

Skepparkroken 1938 (bild från familjen Thott)

Mycket är sig likt och en del har förändrats. Hellbergs gård till vänster, där ladan håller på att få nytt tak, är ersatt av ett nytt hus. På höjden syns Hedströms hus till vänster och Jacobssons hus till höger. Framför Thotts hus finns uthus på andra sidan vägen, framför Solgården står en vagn och framför Rosengården står en bil. Vid midsommar 2010 såg en del av husen ut så här.

Skepparkroken vid midsommar 2010

Skepparkroken vid midsommar 2010

I galleriet nedanför kan man se bilderna i en större version genom att klicka på dem. Bilden från 1938 är uppdelad i fyra delar. Klicka på pilarna för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , , | 1 kommentar

Familjen Norbergs somrar i Skepparkroken på 1920-talet

Posted on 12 november 2011 by

Lektor Gunnar Norberg med familj var sommargäster i Skepparkroken i många år på 1920-talet. Luften i Skepparkroken ansågs särskilt ”stark” och hälsosam. Familjen hyrde Hilda Hellbergs barndomshem ”Gammelgården” (nuvarande Nordfeldts gård). Hilda hade gift sig med kustroddare Hans Fredrik Hellberg i granngården (Hellbergs gård) och Hellbergs hade nu två gårdar i Skepparkroken. Längorna i Gammelgården hyrdes då ut till sommargäster och ladan användes för lantbruket.

En dotter i familjen, Astrid Norberg, kom på 1960-talet tillbaka till Skepparkroken som hyresgäst hos Maja Björling i Solgården.

Nedan följer några bilder från familjen Norbergs familjealbum från 1920-talet.

Klicka på en bild för att se den i en större version och för att starta bildspelet.
Klicka på pilarna till höger och vänster mitt på skärmen för att byta bild (eller tryck på piltangenterna).
Klicka på ”Esc” högst upp till höger på skärmen för att komma tillbaka (eller tryck på Esc-tangenten).

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , | Lämna en kommentar

Skepparkrokens urmakeri

Posted on 05 november 2011 by

I den gård i Skepparkroken som har nummer fyra på de gamla kartorna fanns ett litet urmakeri mellan 1905 och 1919. Gården kom på 1940-talet att kallas Solgården.

Skepparkroken 1726 och 1809

Skepparkroken 1726 och 1809

År 1896 köpte lantbrukaren Johannes Andersson (1842-1915) från Magnarp Solgården. När Johannes dog övertog sonen Josef (1884-1971) gården och han ägde den till 1942, då han gifte sig med Ester Thörn och flyttade till henne i huset med affären i backen ner till Skepparkroken.

Solgården i Skepparkroken på Maja Björlings tid på 1960-talet

Solgården i Skepparkroken på Maja Björlings tid på 1960-talet

Men Johannes hade även en äldre son, Alfred (f. 1877), som var låghalt och därför inte var intresserad av att ta över lantbruket. Han hade i stället gått som lärling hos urmakare Johan Nilsson i Munka Ljungby och 1905 öppnade han ett litet urmakeri i gården i Skepparkroken. Alfred gifte sig med Astrid 1908 och han drev urmakeriet i Solgården till 1919 då han övertog Nilssons urmakeri i Munka Ljungby. När hustrun Astrid avlidit, gifte Alfred om sig och han fick sammanlagt 14 barn.

På sidan 27 i Hjärnarpsbladet, mars 2011, står den artikel som har gett underlaget till det här inlägget.

Publicerat i Skepparkrokshistoria, Uncategorized | Märkt , | 5 kommentarer

Bronsåldern i Björkhagen och Skepparkroken

Posted on 18 oktober 2011 by
Skylt om bronsåldern vid glashyttan vid Björkhagsvägens början

Skylt om bronsåldern vid glashyttan vid Björkhagsvägens början

I Björkhagen och Skepparkroken har det bott människor i många tusen år. Vid Christian Svenssons glashytta där Björkhagsvägen börjar står en skylt som berättar om bronsåldern i Björkhagen. Texten säger bl.a:

Här på höjderna vid Björkhagen är närvaron av bronsålderns människor ännu påtaglig. Fortfarande, 2 500 år efter bronsålderns slut möter de oss genom sina gravhögar, placerade i en lång rad likt ett pärlband och synliga på långt håll. Många gravhögar har bevarats, men här har funnits ännu fler.

Klicka här för att se hela texten.

På Föreningen Bjäre Arkeologivänners hemsida kan man läsa:

Bronsåldern (1800 f.Kr. – 500 f.Kr) är den förhistoriska tidsperiod vars spår tydligast kan skådas på Bjäre idag. Det finns drygt 700 registrerade gravhögar på Bjäre varav bortåt 100 stycken har en diameter på 20 m eller mer. Den pampigaste kallas Dagshög och är Skånes största. Dagshög ligger strax söder om Torekov och kan även ses från havet. Andra gravhögar av betydelse är ett antal skeppssättningar som blivit höljda med jord. Därtill finns omkring 40 gravrösen. En av anledningarna till den höga koncentrationen av gravfält på Bjäre är troligtvis den vackra utsikten från Hallandsås.

På Riksantikvarieämbetets hemsida finns kartor med alla fornlämningar inprickade. Dessutom finns beskrivningar. Många av de gamla gravhögarna är idag jämnade med marken.

Så här ser kartan ut för Björkhagen och Skepparkroken. Det blåa markerar boplatser. Det går att klicka på kartan för att se den i en större version.

Karta över fornlämningar i Björkhagen och Skepparkroken.

Karta över fornlämningar i Björkhagen och Skepparkroken.

Skylten vid glashyttan är placerad vid bokstaven S på kartan.

Siffrorna 1 – 6 på kartan visas med bilder i texten som följer.

Nummer 1 (Barkåkra 4:1) är bronsålderhögen vid Björkhagsvägens början och den har beskrivningen:

Hög, 14 m i diam och 1,5 m h. Toppen är avplanad. I SÖ kanten syns två stenar, 0,3-0,5 m st. Skadad i ÖSÖ kanten av väg och i S-V-Nav åkern. I SV kanten är röjningssten påförd.

Bronsåldershög "Barkåkra 4:1" i Björkhagen

Bronsåldershög "Barkåkra 4:1" i Björkhagen

Nummer 2 är ett område på andra sidan vägen där två högarna har plöjts över.

Område med rester av 3 överplöjda bronsåldershögar i Björkhagen

Område med rester av 3 överplöjda bronsåldershögar i Björkhagen

Nummer 3 (Barkåkra 134:1) är en sten som står rest på en tomt vid Brynolfs väg i Björkhagen. Lämningen kallas ”Grav markerad av sten/block”.

Rest sten som markerar grav vid Brynolfs väg i Björkhagen

Rest sten som markerar grav vid Brynolfs väg i Björkhagen

Nummer 4 (Barkåkra 117:1) är en borttagen bronsåldershög som fanns på den gamla skjutbanan som är till salu nära gränsen mellan Björkhagen och Skepparkroken. Högen skall enligt äldre kartor ha varit 16 m i diameter. Om man köper tomten får man nu i stället en gammal skyttevall.

Tomt till salu på den gamla skjutbanan vid gränsen mellan Björkhagen och Skepparkroken

Tomt till salu på den gamla skjutbanan vid gränsen mellan Björkhagen och Skepparkroken

Nummer 5 är två bronsåldershögar (Barkåkra 11:1 och 11:2) som ligger vid björkplanteringen ovanför Skepparkroken.

Bronsåldershög vid björkplanteringen ovanför Skepparkroken

Bronsåldershög vid björkplanteringen ovanför Skepparkroken

Nummer 6 är rester av några härdar som ligger i utkanten av nybyggnadsområdet med 22 tomter vid Kustroddarevägen i Skepparkroken. Beskrivningen lyder:

Härdar, 5 st, påträffade i samband med arkeologisk utredning inom fastigheten Barkåkra 22:8 år 2003 (dnr 321-3363-2003). De var sönderplöjda och endast deras bottenskikt bevarade. Lämningarna kunde inte dateras mera noggrant än till förhistorisk tid.

Nybyggnadsområde vid Kustroddarevägen i Skepparkroken (september 2011)

Nybyggnadsområde vid Kustroddarevägen i Skepparkroken (september 2011)

Publicerat i Björkhagshistoria, Skånehistoria, Skepparkrokshistoria | Märkt , , , , | 1 kommentar

Mer om skolan i Skepparkroken

Posted on 05 oktober 2011 by

Skolan i Skepparkroken finns beskriven i ett tidigare inlägg och några gamla skolfoton finns här. Skolan användes från 1870 men före det hade det varit en s.k kringgångsskola i Skepparkroken där de olika gårdarna turades om att stå för skollokal. Den första läraren i det nya huset hade i årslön ”250 riksdaler, fria husrum, 50 riksdaler till eldbrand samt inkomsten av ett trädgårdsland”.

F.d. skolan i Skepparkroken i november 2009

F.d. skolan i Skepparkroken i november 2009

Av lärarna kan nämnas Carl Hulth (1958-1922) från Hulths gård som avlagt ingenjörsexamen vid Tekniska Elementarskolan i Malmö. Han var lärare bara en kort tid från jan 1878 till sep 1879. Därefter emigrerade han till Boston i USA där han bodde till c:a 1905 då han återvände till Skepparkroken och 1906 lät bygga Villa Boston (senare omdöpt till Almgården).

Almgården i Skepparkroken c:a 1906 (bilden tillhör Erik Hellberg)

Almgården i Skepparkroken c:a 1906 (bilden tillhör Erik Hellberg)

Nästa lärare var Paulina Påhlsson som var dotter till sjökapten Erik Påhlsson i Skepparegården. Hon hade med goda vitsord genomgått Landskrona småskollärarseminarium. Hon var lärare från okt 1879 till dec 1885 då hon gifte sig med garverifabrikören Alexander Kjellsson i Helsingborg och blev mor till sju barn, varav ett dog tidigt.

Olga Bengtsson (gift Hellberg) i Bjäredräkt på 1920-talet (bilden tillhör Erik Hellberg)

Olga Bengtsson (gift Hellberg) i Bjäredräkt på 1920-talet (bilden tillhör Erik Hellberg)

Från 1886 till skolan stängde 1953 hade byn bara två lärare.

Mandla Ivarsson (1866-1955) var lärare i 40 år. Hon tjänstgjorde från 1886 till 1926.

När Mandla blev sjuk i början på 1926 blev Olga Bengtsson (1901-1972) från Skälderviken vikarie och när Mandla pensionerades i april 1926 söktes tjänsten av Olga och två andra kandidater. Tillsättningen avgjordes genom en omröstning som Olga vann och hon var sedan lärare i Skepparkroken till skolan stängdes 1953.

Olga gifte sig senare med Sture Hellberg (1899-1983) från Hellbergs gård. Sture som hjälpt sin mor med lantbruket flyttade till skolan och sonen Bengt föddes 1942 när Olga var 41 år (bilder på Bengt finns här). När Hellbergsgårdens lantbruk var nedlagt fungerade Sture Hellberg som byns fiskare och filosof (fler bilder på Sture Hellberg finns här).

Efter att skolan lagts ner 1953 fortsatte Olga Hellberg som lärare vid Errarps folkskola. Hellbergs köpte den gamla skolbyggnaden i Skepparkroken vid en auktion 1957. Huset var då i mycket dåligt skick och det renoverades totalt.

Olga och Sture Hellberg med sonen Bengt vid skolan i Skepparkroken c:a 1950

Olga och Sture Hellberg med sonen Bengt vid skolan i Skepparkroken c:a 1950

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , | Lämna en kommentar