Den 6:e maj 2013 var en vacker dag. På morgonen var det vindstilla. Det var något disigt i luften.
Här följer några bilder från Skepparkroken och Björkhagen. Klicka på en bild för att se den i en större version. Använd pilarna på tangentbordet för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.
Jag hittade ett gammalt gulnat tidningsurklipp från 1964. Oftast ser man åskväder över åsen men att säga att åskväder aldrig når till Skepparkroken är kanske inte riktigt sant. Svårigheten att få en sommarbostad gäller fortfarande.
Här är artikeln – uppdelad för läsbarhetens skull.
Artikel om Skepparkroken i NST sommaren 1964 – del 1
Artikel om Skepparkroken i NST sommaren 1964 – del 2
Artikel om Skepparkroken i NST sommaren 1964 – del 3
Artikel om Skepparkroken i NST sommaren 1964 – del 4
Artikel om Skepparkroken i NST sommaren 1964 – del 5
Hur det egentligen var med järnplogarna, Skepparkroken och Engeltofta kan man läsa här.
Skepparegården ligger i backen ner till Skepparkroken.
År 2007 fick Björkhagen och en del Skepparkroken en ny detaljplan.
Detaljplanen består av en karta (i två delar) och en planbeskrivning.
Kartan och planbeskrivningen kan laddas ner här:
Karta norra delen(pdf 782kB), Karta södra delen(pdf 782kB) och Planbeskrivningen (pdf 13,6 MB)
Planen omfattar hela Björkhagen.
I Skepparkroken omfattar planen alla fastigheter
- längs Bottengarnsvägen.
- söder om Kustroddarevägen fram till Hults Lid.
- längs Lyckohörnsvägen, Kåsvägen och Ryssjevägen
- längs Skepparkroksvägen fram till Skräddaregården i Skepparkroken
Av kartan framgår t.ex. hur höga hus som får byggas och hur stor del av tomten som får bebyggas. Detta skiljer i olika delar av planområdet. En stor del av planbeskrivningen handlar om bebyggelsens särdrag och om hur dessa skall skyddas. Särdragen står upptagna i beskrivningen på sidan 10:
Därefter står:
”Dessa särdrag har betydelse för miljön i hela Björkhagen och delar av Skepparkroken och varje förändring ska förhålla sig varsamt till dem”
Fyra delar är speciellt beskriva ur varsamhetssynpunkt:
29 byggnader anses ha högt kulturhistoriskt värde där sju har bedömts omistliga och inte får rivas:
Vad gäller gatunätet står på sidan 15 i planbeskrivningen att körbanan skall vara 3-4 meter med ca 1 meter gräs på vardera sidan.
Bild från B597 Detaljplan för Björkhagen och en del Skepparkroken
Dessutom står om gatunätet:
I Björkhagen och Skepparkroken är gaturummen påfallande trånga, med en smal asfalterad körbana kantad av gräsremsor längs båda sidorna. I tomternas gräns mot gatan finns ofta häckar eller låga staket. För att behålla karaktären är det viktigt att vägområde och körbanor inte breddas, att gräsremsor inte hårdgörs (beläggs med plattor, sten eller grusas) och att det i tomtgränser helst planteras häckar.
För skötsel av vägarna och bibehållandet av deras karaktär ansvarar Björkhagen-Skepparkrokens vägförening.
Planen på att bygga nya villor nära Björkhagen får bakläxa av Länsstyrelsen.
Plan för utvidgning av Björkhagen
NST har en artikel 2012-09-13 ”stoppar nya villakvarter i Magnarp”
Länsstyrelsen gör tummen ned. Naturen och gamla gravhögar fäller en plan för 23 nya villatomter i Magnarp.
Med motiveringen att bebyggelsen skulle medföra påtaglig skada för riksintressena kring kustzonen och för friluftsliv begär länsstyrelsen att kommunen gör om planförslaget igen.
Även hanteringen av några av de fornminnen som finns i området får underkänt. Inne i planområdet finns en stor bronsåldershög och alldels i kanten en förhistorisk boplats med kända, men överplöjda bronsåldershögar.
Bryggan i Skepparkroken kallades förr alltid bron. Användningen av ordet har rötter i danska språket (källa) . Bryggan anlades troligen i slutet på 1700-talet. På kartan från 1809 syns en väl utbyggd brygga. Det var på Engeltoftas storhetstid när Carl Georg Stjernswärd var ägare och hamnverksamheten i Skepparkroken blomstrade.
Skepparkroken 1726 och 1809
Att bryggan tar stryk av stormar och is märktes inte minst vid adventsstormen 2011
Resultat av stormen 1.a advent 2011 i Skepparkroken
och vid islossningen i februari 2012.
Isberg på bryggan i Skepparkroken 2012-02-23
Genom tiderna har bryggan förfallit och reparerats med jämna mellanrum.
En större reparation gjordes 1851-53. Det var när Engelholms hamn hade börjat diskuteras och Skepparkroksborna ville troligen förbättra sin hamn så att hamnbygget i Engelholm inte skulle bli av. (Engelholms hamn byggdes trots allt som bekant, men framgången uteblev.) Kostnaden för reparationen 1851-53 finns dokumenterad i Skepparkrokens byalags arkiv – den så kallade byalådan. Det var många dagsverken och mycket sten och timmer.
Kostnad för reparation av Skepparkrokens brygga 1851-53
1994 gjordes en annan större reparation som dokumenterades i en artikel i NST 1994-07-30. Artikeln är uppdelad för läsbarhetens skull.
Artikel i NST 1994-07-30 om Skepparkrokens brygga
Artikel i NST 1994-07-30 om Skepparkrokens brygga
Artikel i NST 1994-07-30 om Skepparkrokens brygga
Artikel i NST 1994-07-30 om Skepparkrokens brygga
Björkhagen och Skepparkroken har i sommar fått lite uppmärksamhet i NST.
Det är journalisten Lars Wallin som har skrivit artiklar om bakgrunden till några vägars namn:
Skepparkroken har ibland tidigare beskrivits i artiklar. Här följer ett exempel från NST 1995-07-11. Artikel som är skriven av Christer Andersson är uppbruten i tre delar.
Om Skepparkroken i NST 1995-07-11 del 1
Om Skepparkroken i NST 1995-07-11 del 2
Om Skepparkroken i NST 1995-07-11 del 3
Maja Fajers Skepparkroksalbum visar livet i Skepparkroken åren 1950-51.
Efter bilderna med sommargästerna och deras hus och gårdar följer byns fasta befolkning.
Klicka på en bild för att se den i en större version.
Använd pilarna på tangentbordet för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.
Mer fakta om människorna, husen och gårdarna finns i tidigare inlägg:
- Albertina Hulth bodde de sista åren i Almgården och planterade en dunge
- Hulths gård
- Thörns gård, korna, affären och Jönssons hus i backen
- Villa Strandbaden med Mina Svensson och Joel Svensson
- Skolan
- Agnes Nilssons gård – Gummenas och Agnes föräldrar
- Skräddaregården
- Handlare Otto Hedströms hus
- Alma Bergrens hus – Ola Påhls och mer om Alma
- Trädgårdsmästare Claes Nilsson
- Gustav Sjöman
- Fiskare Andersson och bottengarnsfisket
