Albertinas dunge kan komma att bebyggas

I dagens NST finns en notis om ett önskemål om att få ytterligare en del av Skepparkroken detaljplanerad för villor. Marken ägs av samma person som äger de 22 tomterna längs Kustroddarevägen som nu är till försäljning. NST skriver:

Nu vill samma markägare förvandla ytterligare ett stycke obebyggd mark till villatomter. Den här gången handlar det om bara knappt 4 000 kvadratmeter på ”rätt sida” av Kustroddarevägen. Det nya kvarteret skulle hamna ut mot Bottengarnsvägen och söder om ett större sammanhängande grönt stråk.

Det område som avses är den så kallade Albertinas dunge. Det är en talldunge som Albertina Hulth planterade i början på 1900-talet för att binda sanden. På ett vykort från 1950-talet syns dungen längs vägen mot Björkhagen.

Skepparkroken från luften på ett vykort från c:a 1950

Skepparkroken från luften på ett vykort från c:a 1950

Idag ser dungen ut så här

Albertinas dunge i Skepparkroken 2011-09-22

Albertinas dunge i Skepparkroken 2011-09-22

Det vore märkligt om begäran om detaljplanering skulle godkännas. Albertinas dunge är en del av den s.k. grönkilen mellan Skepparkroken och Björkhagen i den översiktsplan för Barkåkra som kommunalfullmäktige nyligen godkände.

Albertinas dunge i Skepparkroken markerad tillsammans med grönkilarna på Barkåkraplanen från 2011

Albertinas dunge i Skepparkroken markerad tillsammans med grönkilarna på Barkåkraplanen från 2011

Den som är intresserad av de tidigare 22 tomterna i Skepparkroken kan kontakta markägaren (länk) eller kontakta Haaks stenhus som säljer några av tomterna.

Försäljning av tomter längs Kustroddarevägen i Skepparkroken

Försäljning av tomter längs Kustroddarevägen i Skepparkroken

Publicerat i Aktuellt, Planer och nybyggnation | Märkt , , , , | 1 kommentar

Sjöfarten i Skepparkroken

Fram till mitten på 1800-talet var Skepparkroken främst en sjöfartsby där jordbruk och fiske bedrevs till husbehov. Emma Påhlsson, dotter till sjökapten Erik Påhlsson, skrev år 1925 minnesanteckningar om sin far och livet i Skepparkroken på 1800-talet. Hon berättar:

Alla de yngre manliga krafterna voro ute på sjön om sommaren för att skaffa sig förtjänst som sjömän. På denna tiden var ej tal om några hantverk, utan så fort pojkarna sluppit fram för prästen var det att begifva sig till sjöss.

Många av pojkarna blev senare i livet sjökaptener och på 1840-talet bodde inte mindre än 12 skeppare i byn (källa).

Eftersom namnet Skepparkroken har använts sedan minst 1600-talet finns anledning att antaga att traditionen att pojkarna i byn skulle gå till sjöss och att senare bli sjökaptener har månghundraåriga traditioner.

Skepparkroken var en hamnplats redan på 1600-talets början. I tullhandlingar från Köpenhamn står att det år 1615 anlöpte 38 fartyg från Skepparkroken (källa). Om trafiken var så stor år 1615 måste Skepparkroken ha varit en etablerad hamn redan på 1500-talet. Hamnen är markerad med ett ankare på Buhrmans karta från 1684. Ved och timmer var den huvudsakliga lasten från Bjäre på 1600-talet.

Skälderviken, Engelholm, Skepparkroken, Engeltofta, Magnarp på karta Skåne 1684 Gerhard Buhrman ; kopierad Gustaf Kock

Inre Skälderviken på karta över Skåne - förfärdigad 1684 av Gerhard Buhrman ; kopierad av Gustaf Kock

Grytehamn vid Stora Hult var år 1615 var Bjärekustens största hamn med 137 fartyg som anlöpte Köpenhamn under april till oktober (se även).

Slutet på 1600-talet och början på 1700-talet med övergången till svenskt styre, de svensk-danska krigen och snappehannestriderna innebar troligen en nedgång för Skepparkroken. Ek och bokskogarna på Hallandsåsen var till stor del skövlade och handeln med Själland upphörde.

Successivt på 1700-talet ökade handeln igen där Skepparkroken fungerade som hamn både för Engeltofta och Engelholm. Lasterna av ved och timmer ersattes av spannmålsprodukter och tegel.

Tillsammans med Halsahamn användes Skepparkroken också som hamn för Helsingborg på 1700-talet. Därifrån exporterades pottaska, beck och tjära.

Karta för Errarp 1764, Skipparkroken, Skepparkroken, Kullen,Kulla Berg

Karta för Errarp 1764, Skipparkroken och Kulla Berg som dekoration

I början på 1800-talet hade hamnen, som löd under Engeltofta, byggts ut med en ordentlig brygga och hamntrafiken ökade mycket pga av Carl Georg Stjernswärds ambitioner. Stjernswärd var ägare till Engeltofta sedan 1794.

Skepparkroken vid enskiftet 1809 - del av karta

Skepparkroken vid enskiftet 1809 - del av karta

Emma Påhlsson berättar:

Skepparkroken var på denna tid en rätt betydande lossnings och lastningsplats för mindre fartyg. Alla i byn hade lite förtjänst med denna in och utförsel till skutorna. Även handelsvaror som skulle till Engelholm kom denna vägen och kvinnorna i byn deltogo allmänt i detta arbete t.o.m. att forsla varor i pråmar enda upp till staden, och dess emellan idka de fiske för att på så sätt förskaffa sig sitt lifs uppehälle.

När Engelholms hamn byggdes vid Rönne ås mynning 1852-56 var Skepparkroksborna skeptiska. Emma Påhlsson igen:

De erfarna sjömännen här ute förehöll nog de goda engelholmarna att det aldrig gick väl med deras hamnbygge, medan de kände allt för väl till hafvets nycker på rönne sand och vid åmynningar när de vestliga stormarna rasade, men de både ville och skulle ha sin hamn som blev färdig 1856.

Engelholms hamn färdigställdes 1856 men hamnens storhetstiden blev kort och hamnbolaget gick i konkurs 1896 (läs mer här). Skepparkrokens erfarna sjömän hade fått rätt – de större fartygen hade oftast inte kunnat gå in hamnen utan varorna hade fått lastas om till mindre båtar som i Skepparkroken. Engelholms hamn och senare järnvägens tillkomst medförde att sjöfarten i Skepparkroken helt dog ut efter 1860-talet.

Engelholms hamn (kallad Skälderviken efter 1902) c:a 1910

Engelholms hamn (kallad Skälderviken efter 1902) c:a 1910

Efter att sjöfarten upphörde flyttade många familjer till Amerika och Skepparkroken övergick till att bli en badort. 1925 fanns fortfarande kvar sex familjer som levde på små jordbruk, kompletterat med fiske och uthyrning till sommargäster.

Publicerat i Skånehistoria, Skepparkrokshistoria | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Googles gatubilder är inlagda för Björkhagen och Skepparkroken

I början på oktober 2010 körde en bil från Google runt i Björkhagen och Skepparkroken och fotograferade i 360 grader längs samtliga bilvägar (tidigare inlägg).Nu finns materialet tillgängligt i Google Maps.

Gör så här:
1. Öppna Google Maps
2. Skriv in en adress
3. Zooma in till nivån med den största förstoringen
4. Dubbelklicka på kartan där foton skall visas.
5. ”Dra” på bilden för att titta runt åt olika håll (”Dra” = markera med musen – håll nere vänster musknapp och flytta markören)
6. Översikten längst ner till höger kan göras större eller mindre
7. Flytta observationspunkten genom att klicka på pilarna på fotona eller genom att flytta den lilla markören på översikten
8. Det stora vita fältet längst till vänster kan tas bort genom att klicka på pilsymbolen
9. Foton går att få i fullskärmsläge genom att klicka på symbolen längst upp till höger på bilden

Här är några exempel med förstorad översikt. Först Skepparkroken.

Gatubilder från Skepparkroken i Google Maps

Gatubilder från Skepparkroken i Google Maps

Nästa bild visar korsningen Porslongsvägen och Björkhagsvägen i Björkhagen. Vy mot havet.

Gatubilder från Björkhagen i Google Maps

Gatubilder från Björkhagen i Google Maps

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | 2 kommentarer

Pågatågsstationen och kommunal förvaltning

Enligt en notis i NST 2011-08-14 skall en detaljplan för pågatågsstationen vid Skepparkroken tas fram.

Kommunstyrelsen tog ett enigt beslut om att göra en detaljplan för nya Barkåkra station, eller vad den döpas till. Efter många turer verkar politikerna överens om läget, vid korsningen med Skepparkroksvägen. Under den långa processen har läget hela tiden förskjutits norrut från centrala Skälderviken och Lingvallen.

Stationen kommer troligen att hamna norr om Skepparkroksvägen som bilden visar.

Pågatågsstationens nya läge vid Skepparkroken 2010-05-26

Pågatågsstationens nya läge vid Skepparkroken 2010-05-26

Vid läget för stationen ligger en gammal grusgrop som Ängelholms kommun sedan länge använder till förråd för gatsten, busskurer, betongblock mm. Förråd är dock ett förskönande ord – soptipp är mer korrekt beskrivande. Där blir liggande värden för hundratusentals kronor. När jag var där i mitten på augusti kom en lastbil för att dumpa mer gatsten. Gatstenarna som lades på järnvägsgatan i stan före sommaren tyckte jag såg nya och oanvända ut – men det finns säkert en bra ekonomisk förklaring till det. Frågan kvarstår dock varför man sparar gamla stenar om man inte tänker använda dom. Nu när området kanske kommer att användas till pendlarparkering mm kan materialet bättre gagna kommunen – användas eller säljas.

Här är några bilder. Klicka på en bild för att starta bildspelet, klicka på pilarna för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.

Publicerat i Aktuellt, Planer och nybyggnation | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Skepparkrokens Intresseförening

Skepparkrokens Intresseförening har ingen hemsida men man har numera en
e-postadress som man har bett mig att meddela.
Adressen är ”skepparkroken.intresseforening@gmail.com” och den står också långt ner i den högra kolumnen efter avsnittet med länkar. Skepparkrokens Intresseförening ordnar midsommarfirandet och ser till att stranden blir rensad från tång. Det är kanske dags att göra en insats igen efter den senaste stormen vilket syns på en av bilderna nedanför. De övriga bilderna är från Björkhagens badbrygga och från området ovanför Björkhagen och Skepparkroken. De har inte något att göra med intresseföreningen.

Klicka på en bild för att se den i en större version och för att starta bildspelet. Klicka på pilarna för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Tegelbruk och svanhus vid Skepparkroken

Strax ovanför Skepparkroken låg under 1800-talet Engeltoftas tegelbruk. Idag finns det inte några spår kvar efter byggnaderna. Här är det markerat med en röd ring på en karta från 1809.

Engeltoftas tegelbruk vid Skepparkroken på en karta från 1809

Engeltoftas tegelbruk vid Skepparkroken på en karta från 1809

På dagens karta hamnar det strax ovanför järnvägen.

Läget för Engeltoftas tegelbruk vid Skepparkroken på en karta från Eniro

Läget för Engeltoftas tegelbruk vid Skepparkroken på en karta från Eniro

Tegelbruket lades ner i slutet på 1800-talet, oklart vilket år. Nils Petter Olsson som bott och arbetat vid tegelbruket köpte år 1900 Gummenas gård i Skepparkroken. Dottern, Agnes Nilsson, som var född vid tegelbruket bodde länge kvar i gården.

Agnes Nilsson i gården Gummenas i Skepparkroken c:a 1950

Agnes Nilsson i gården Gummenas i Skepparkroken c:a 1950

På en karta från 1875 finns tegelbruket markerat.

Skepparkroken, Barkåkra och Magnarp på en karta från 1875

Skepparkroken, Barkåkra och Magnarp på en karta från 1875

Redan i början på 1700-talet bedrev Engeltofta tegeltillverkning vid Skepparkroken. På kartan från 1726 finns ett tegelhus markerat. Dessutom syns läget för Engeltoftas svanhus.

Svanhus och Tegelhus ovanför Skepparkroken på en karta över Barkåkra från 1726

Svanhus och Tegelhus ovanför Skepparkroken på en karta över Barkåkra från 1726

På dagens karta hamnar tegelhuset där den nya pågatågsstation planeras.

Läget för Engeltoftas tegelhus och svanhus vid Skepparkroken 1726 på en karta från Eniro

Läget för Engeltoftas tegelhus och svanhus vid Skepparkroken 1726 på en karta från Eniro

Svanhuset låg vid Steneholmsvägen ungefär där fotografen stod för den här bilden.

Svanhusets läge vid Skepparkroken år 1726

Svanhusets läge vid Skepparkroken år 1726

Stekt svan på Nordiska museet i Stockholm

Stekt svan på Nordiska museet i Stockholm

Att stekt svan var en festrätt på 1600-talet kan man se på Nordiska museet i Stockholm.

Publicerat i Skånehistoria, Skepparkrokshistoria | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Bilder från invigningen av snorkelleden i Björkhagen

Efter ösregnet klockan 16 invigdes Skäldervikens snorkelled vid Hultabryggan i Björkhagen 2011-07-28 klockan 18. Det hade kommit många åskådare, regnet hade slutat och lite sol kom snart fram. Invigningstalare var bl.a. initiativtagaren Kristin Johansson, marinbiolog. Willy Josefsson, som är deckarförfattare, hade fått äran att klippa av bandet.

Invigningen och lite till kan man se på videon på tio minuter som följer.

Sist några bilder. Klicka på en bild för att se den i en större version och för att starta bildspelet. Klicka på pilarna för att byta bild och klicka på ”Esc” för att komma tillbaka.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar