Haverier med J29 Tunnan nära Skepparkroken

Att vara pilot i svenska flygvapnet var kanske Sveriges farligaste jobb under 1950- och 60-talet. J29 Flygande Tunnan var ett olycksdrabbat flygplan. Av de 661 tillverkade planen totalhavererade 237 st och 99 piloter omkom. J29 flögs på F10 mellan 1953 och 1966.

J29 Tunnan

J29 Tunnan

Två omskrivna haverier skedde nära Skepparkroken.

16:e november 1953 havererar fältflygaren Hans Bladh vid inflygning till F 10.
På c:a 50 m höjd rollade planet kraftigt över åt höger med nosen c:a 45° mot marken.
Bladh lyckades räta upp planet på 5-10 m höjd och kunde därefter med låg fart flyga parallellt med marken. Han kolliderade med västkustbanans kontaktledningar och slog därefter i marken. Bladh slungades, fortfarande sittande i stolen, in i en halmstack och fick allvarliga skador. Ett benet fick amputeras under knäet och det andra hade begränsad rörlighet och stel fot. Redan 1955 så var Bladh tillbaka i flygtjänst och flög SK 16, J 28B Vampire och J 34 Hawker Hunter. Både DN och SvD hade nyheten på sin första sida.

DN 1953-11-17

DN 1953-11-17

DN 1953-11-17

DN 1953-11-17

SvD 1953-11-17

SvD 1953-11-17

I februari 1963 havererade Tage Jonsson på den halvmetertjocka isen utanför Skepparkroken. Tage Jonsson överlevde kraschen men hur det gick för honom senare kanske någon läsare känner till.

SvD 1963-02-16

SvD 1963-02-16

SvD 1963-02-16

SvD 1963-02-16

Det är lätt att förstå vilken press och ständig oro pilotyrket var för pilotens familj.
Från en artikel 2013 i Expressen citeras:

  • Hur kunde det pågå så länge, hur kunde man tillåta att så mycket folk dog i fredstid?
    Varför var det ingen offentlig debatt? Det vill jag ta reda på, säger Mikael Nilsson, historiker vid Stockholms universitet.
  • Under 1950-talet hade vi 21 döda flygare per år.
    På 1960-talet 13 per år och på 1970-talet 6-7 döda per år.
    Sverige hade runt sex gånger högre dödlighet per 100 000 flygtimmar än USA på 1960-talet.
  • Först på 1960-talet börjar man se över flygsäkerheten. Främst för att planen börjar bli dyra, inte på grund av dödsoffren, säger Mikael Nilsson.
  • Åldern på flygarna var en bidragande orsak till olyckorna.
    En fältflygare kunde börja som 17-åring, då är man inte medveten om sin egen dödlighet. Ledningen var kanske inte heller den bästa,
    man drev på för hårt, det var lite för grabbigt, säger den flyghistoriske författaren Göran Jacobsson.
Annonser
Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , , | Lämna en kommentar

Sömmerskornas hus i Björkhagen

Sömmerskornas hus i Björkhagen byggdes av Mattis Olsson under slutet av 1800-talet.
Mattis var son till Ola Svensson som c:a 1840 fått flytta sin gård och
bygga det som idag kallas Björkhagens gård vid Björkhagsvägen nära Magnarps byaväg.

Sömmerskornas hus i Björkhagen. Google street view oktober 2010

Sömmerskornas hus i Björkhagen. Google street view oktober 2010

Mattis sålde senare huset till Olof Jönsson (1839-1924). Olof var stenhuggare och
han bodde i huset med hustru och döttrarna Emma och Beata. Olof har givit namn till Olofs väg som börjar vid huset.

Olof Jönsson med hustru och döttrarna Emma och Beata. 1910-tal.

Olof Jönsson med hustru och döttrarna Emma och Beata. 1910-tal.

När Olof dog 1924 övertog döttrarna huset. Emma och Beata var sömmerskor och sydde kläder till många Björkhagen, Skepparkroken och Vejbystrand.
Sömmerskornas väg börjar på andra sidan Björkhagsvägen mitt emot huset.

Den äldre bilden och fakta är hämtade från Boken om Magnarp av Ella Johansson.

Publicerat i Björkhagshistoria | Märkt , , | 1 kommentar

Skepparkroken 1962

I Digital Museum hittade jag några bilder från Skepparkroken tagna i svartvitt år 1962. Ägare till bilder är Sjöhistoriska museet och fotograf var Nils Nilsson.

Bildtexterna nedan är hämtade (oredigerade) från Digitalt Museum.

Bilderna visar Thotts hus och Ola Påls.

Gammalt hus, det närmaste av de två sett från vågbrytaren.

Gammalt hus, det närmaste av de två sett från vågbrytaren.

Gammal bebyggelse utmed vägen

Gammal bebyggelse utmed vägen

Gammal bebyggelse utmed vägen.

Gammal bebyggelse utmed vägen.

Bilderna visar också Bryggan och kåsar.

Kan det vara Nordfeldts eka som ligger i kåsen?

Utsikt mot öster från vägen utmed bebyggelsen. Tv den lilla kajen innanför vågbrytaren. I mitten och th Stora Kåsar. I bakgrunden landarmen till ett bottengarn.

Utsikt mot öster från vägen utmed bebyggelsen. Tv den lilla kajen innanför vågbrytaren. I mitten och th Stora Kåsar. I bakgrunden landarmen till ett bottengarn.

Bebyggelsen sedd från vågbrytarens spets. I förgrunden plattbottningar. De flesta står på det torra pga uppgrundningen bakom vågbrytaren.

Bebyggelsen sedd från vågbrytarens spets. I förgrunden plattbottningar. De flesta står på det torra pga uppgrundningen bakom vågbrytaren.

Kås med blekingseka, i bakgrunden ett bottengarn

Kås med blekingseka, i bakgrunden ett bottengarn

Kås med blekingseka, Båt av den typ som byggs i mellersta Blekinge.

Kås med blekingseka, Båt av den typ som byggs i mellersta Blekinge.

Några bilder visar resterna av Varvskåsen.

Skepparkroken var fram till 1800-talets mitt en sjöfartsby. Det fanns också ett skeppsvarv där det byggdes stora skutor från minst 1600-talet till mitten på 1800-talet.
Varvets placering framgår av bilderna.

"Varvskås", sedd fr vägen utmeed bebyggelsen. Här var förr en byggplats för småskutor. I senare tid har kåsen delvis fyllts igen och försetts med pålskoning och dävertar. I bakgrunden ett bottengarn.

”Varvskås”, sedd fr vägen utmeed bebyggelsen. Här var förr en byggplats för småskutor. I senare tid har kåsen delvis fyllts igen och försetts med pålskoning och dävertar. I bakgrunden ett bottengarn.

"Varvskås", sedd fr vägen utmeed bebyggelsen. Här var förr en byggplats för småskutor. I senare tid har kåsen delvis fyllts igen och försetts med pålskoning och dävertar. I bakgrunden ett bottengarn. I bildens mitt skönjes en svacka i marken, nu till stor del uppfylld, som markerar byggeplatsen.

”Varvskås”, sedd fr vägen utmeed bebyggelsen. Här var förr en byggplats för småskutor. I senare tid har kåsen delvis fyllts igen och försetts med pålskoning och dävertar. I bakgrunden ett bottengarn. I bildens mitt skönjes en svacka i marken, nu till stor del uppfylld, som markerar byggeplatsen.

"Varvskås", sedd fr vägen. Här syns hur svackan, där byggplatsen låg, fyllts ut för att få underlag till vägen i bakgrunden.

”Varvskås”, sedd fr vägen. Här syns hur svackan, där byggplatsen låg, fyllts ut för att få underlag till vägen i bakgrunden.

"Varvskås", sedd fr vägen. Här syns hur svackan, där byggplatsen låg, fyllts ut för att få underlag till vägen i bakgrunden.

”Varvskås”, sedd fr vägen. Här syns hur svackan, där byggplatsen låg, fyllts ut för att få underlag till vägen i bakgrunden.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , | 4 kommentarer

Vångafloden

Vångafloden (eller Vångafloen) är namnet på den damm som låg vid Kustroddarevägen ovanför Skepparkroken. På kartan från 1926 ligger den under bokstäverna ”kr” i Skepparkroken. Här brukade barnen i Skepparkroken åka skridskor på vintrarna förr i tiden.

Häradsekonomiska kartan från 1926

Häradsekonomiska kartan från 1926

Rester av dammen finns kvar idag.

Vångafloden - damm vid Kustroddarevägen i mars 2016

Vångafloden – damm vid Kustroddarevägen i mars 2016

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , | Lämna en kommentar

Ulla berättar om några bilder ur familjen Thotts album

Thotts hus är ett av de äldsta i Skepparkroken.
Det ligger till höger om det vita Villa Strandbaden på den här bilden från 2010.

Skepparkroken från midsommarängen i midsommarveckan 2010

Skepparkroken från midsommarängen i midsommarveckan 2010

Ulla von Kunhardt (född Thott) berättar här nedan till några gamla foton från familjens album samt ett par bilder som Maja Fajers tog 1952.

Thotts album 1919

Thotts album 1919

1919: Min farfar framför ”uthuset” med dass, vedbod och kaffeveranda, 1 år efter det att farföräldrarna köpt huset. Uthuset ligger där vi nu har vår parkeringsplats och tillhörde huset, liksom det bredvid tillhörde Alma Berggren och hennes familj. Uthusen försvann när vatten och avlopp tillkom och vägen breddades.

Thotts album 1919

Thotts album 1919

1919: Framför huset tillsammans med hemhjälp och barnflicka? Eventuellt är barnen Ivar och Bosse, men det kan också röra sig om grannbarn.

Thotts album 1924

Thotts album 1924

1924: Spelemannen är i byn och framför köket har byns barn samlats. Min far och brodern Ivar ses i bakgrunden , den större pojken till vänster är gissningsvis yngste brodern Bosse och flickan till vänster om spelemannen och delvis skymd av hatten är yngsta systern Christina. Till höger ett av uthusen.

Thotts album 1925

Thotts album 1925

1925: Förmodligen barnkolonibarn. Man ser här att bara Almgården ligger mellan skolan och den thörnska gården.

Thotts album 1933

Thotts album 1933

1933: Thottska och Berggrenska husen sedda från baksidan och uppifrån backen. Man ser här på halmtaket att det egentligen rör sig om ursprungligen två sammanbyggda hus.

Thotts album 1933

Thotts album 1933

1933: Badnöje med kompisar på piren. Flickan i den vita badmössan i mitten är tror jag min faster Christina Thott.

Thotts album 1933

Thotts album 1933

1933: Samma grupp ungdomar som på föregående foto. Lågvatten precis som idag. Fortfarande är bebyggelsen gles.

Maja Fajers foto 1952

Maja Fajers foto 1952

1952: Här ser vi mina farföräldrar Märta och Waldemar Thott framför ”stora ingången”. Halmtaket ligger fortfarande kvar. Gissningsvis är fotot taget ca. 1952. Det var på 50-talet som mina föräldrar övertog huset och vi fick eternittak. Just då var det av brandsäkerhetsskäl förbjudet att lägga om halmtak.

Fajers_Album_005

1952: Det är min födelsedag med blomsterkrans i håret någon gång på 50-talet , förmodligen 1952 tillsammans med min yngsta syster Catharina och mina farföräldrar Märta och Waldermar Thott.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt , , | Lämna en kommentar

Barkåkra station invigd

Så blev då stationen invigd till slut. Trafiken startar på söndag december 13. Fler bussar kommer då att gå genom Björkhagen och Skepparkroken. Dock få elbussar som det sagts tidigare. Busstidtabellen finns här och i länksektionen (som finns långt ner i kolumnen till höger). Tåg- och busstiderna är anpassade för resande mot Ängelholm/Helsingborg. I riktningen mot Förslöv/Vejbystrand saknas anpassning helt. Buss från Ängelholm rekommenderas då. Tågtiderna finns här och i länksektionen.

Här följer några bilder från invigningen.

Invigningståget anländer. Mycket folk väntar på stationen.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Tåget ligger före tidtabellen.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Orkester, press, invigningstalare, mm kommer på plats.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

TV och press är rikligt representerad.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Orkestern spelar upp.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Enligt programmet är det Ängelholms Blåsorkester som spelar.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Talare ett är från Trafikverket.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Talare två är Lars Nyander, kommunstyrelsens ordförande i Ängelholm.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Talare tre är från Trafikverket.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Stationen invigs officiellt av närings- och innovationsminister Mikael Damberg som med kort varsel ersatt en sjuk infrastrukturminister. Orkestern blåser fanfar.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Orkestern spelar igen.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Tågresenärerna återgår till tåget.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigningsskylten

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Pågatåget är  specialmålat.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Färden går vidare för invigning av stationen i Förslöv.

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Invigning av Barkåkra station tisdag december 8, 2015

Talen var föredömligt korta och proceduren var avklarad på en kvart. Regnet gjorde uppehåll under ceremonin med började igen strax därefter.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | 1 kommentar

Stormen Gorm

Stormen Gorm drog in på söndagskvällen den 29:e november c:a klockan 22 och redan vid midnatt var det värsta över. Då hade det dock varit orkanstyrka i vindbyarna, c:a 32 m/s. Vattnet steg och skapade problem vid stränderna. Här följer några bilder från måndagsförmiddagen då vattnet var fortsatt högt och det blåste stark kuling. Det går att klicka på alla bilderna för att se dom i en större version.

I Björkhagsdungen hade en björk lagt sig med rotvälta.

Björkhagsdungen efter stormen Gorm

Björkhagsdungen efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan hade alla båtar utom en fått nya platser.

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Den enda båten som låg kvar var full med vatten och för tung att rubbas av orkanbyarna.

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

En katamaran låg krossad mot stenmuren.

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

De flesta båtarna hade samlats runt bunkern.

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

En båt låg nästan borta vid porslångstenen.

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Av Björkhagsbryggan syntes inte mycket. Hur den har klarat sig återstår att se.

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Vid Björkhagsbryggan efter stormen Gorm

Längs Strandridarevägen hade en trädstam gått av inne på en tomt.

Vid Strandridarevägen efter stormen Gorm

Vid Strandridarevägen efter stormen Gorm

Och riktigt sorgligt hade ett plåttak gett med sig.

Vid Strandridarevägen efter stormen Gorm

Vid Strandridarevägen efter stormen Gorm

Sjömärket som ska finnas utanför Magnarp och som en tid legat still utanför Porslånstenen, ligger nu tryggt på land.

Nedanför Kobbvägen efter stormen Gorm

Nedanför Kobbvägen efter stormen Gorm

I Skepparkroken blir dags att ta nya tag både med stenbryggan och med badbryggan.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Många stenar hade rullat ner.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Av boulebanan finns inte mycket kvar.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Tången som legat på stranden låg nu på vägen. Vägen var delvis röjd. Badflotten och en trädstam hade blockerat vägen.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Så här högt vatten var det mycket länge sedan det var.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Snöskyfflar som för en vecka sedan togs fram för snöröjning kom nu väl till pass för tångröjning. Vattnet hade gått ända in på huset.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Traktor behövs för stora mängder.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Vattnet gick ända in på Hults Lid.

Skepparkroken efter stormen Gorm

Skepparkroken efter stormen Gorm

Slutligen en kort film som mest visar området runt Björkhagsbryggan på måndagsförmiddagen.

Publicerat i Aktuellt, Foto, Video | Märkt , , , , , | 1 kommentar