För två hundra år sedan genomfördes enskifte av de ägor som löd under Engeltofta, vilket var stora delar av inre Bjärehalvön.
På lantmäteriet finns ett dokument från 1809 på 118 sidor som dokumenterar Engeltoftas ägor inför enskiftet. Skepparkroken står listad som ”Skepshamn och LastagePlats”. Skepparkroksborna betalade arrendet till Engeltofta genom arbete med lastning och lossning. I dokumentet finns även kartor där den här uppförstorade detaljen över Skepparekroken är hämtad.

Skepparkroken vid enskiftet 1809 - del av karta

Om vi jämför med kartan från 1726, 83 år tidigare, stämmer det mesta, även om många hus blivit tillbyggda med en ny länga. Numreringen är densamma.

Skepparkroken - del av karta från 1726

Dock saknas nummer 6 – ”Ola Påls” på 1809 års karta. Huset fanns i början på 1800-talet enligt Ragnar Påhlssons beskrivning. På kartan från 1809 kan man längst till vänster (väster om den ännu inte uppförda Skräddaregården) se ett hus som ligger på en åkerlapp som tillhör nummer 6. Det ser ut som att gården var  tillfälligt flyttad. En gissning är att det var rivet 1809, för att senare återuppbyggas. Det finns ingen brand dokumenterad i Skepparkroken.

Hamnverksamheten för Engeltofta och Ängelholm blomstrade vid den här tiden vilket syns på bryggan som var ordentligt utbyggd. Där omlastades varor till mindre pråmar som fördes ut till segelfartygen som låg på redden.

På 1950-talet fick man hoppa på stenar på bryggan eller bron som man säger på skånska. Bryggan byggdes senare ut av fiskarbröderna Andersson för att det skulle gå att köra ut med lastbil till snipan som användes för att vittja bottengarnen.

En dag i slutet på november 2009 såg bryggan ut så här.

Bryggan i Skepparkroken i november 2009