Segeltrafiken från Bjäre till Köpenhamn var omfattande under 1600-talets första hälft. År 1615 gick det under sommarhalvåret nästan ett fartyg om dagen från Grytehamn/Grytan vid Stora Hult (se äldre inlägg) och Båstad. Detta finns väl dokumenterat i tullarkiv i Köpenhamn (källa). Lasten var huvudsakligen ved.
Antal ankomster till Köpenhamn år 1615
Även Skepparkroken, Hov och Torekov nämns fast med mindre antal seglatser.
Eftersom Skäldervikens hamnar är relativt oskyddade, fungerade Hallands Väderö som ett naturligt skydd vid dåligt väder. Det finns också teorier om att Halland Väderö har varit en viktig handelsplats under tidigare århundraden.
Hallands Väderö sedd från Torekov i februari 2010
På Buhrmans Skånekarta från 1684 finns detaljerade inseglingsinstruktioner för Hallands Väderö.
Hallands Väderö enligt Gerhard Buhrman 1684
Om man jämför med med en karta från Lantmäteriet/Eniro ser det ut så här. Även om det finns många olikheter måste Buhrmans karta ses som en stor prestation.
Hallands Väderö enligt Lantmäteriet/Eniro 2010
Waragården/Varegården utanför Torekov finns med på båda kartorna.
Att man inte seglade på vintern är lätt att förstå med isläget i årets vinter. Här en segelbåtsägare som kämpar med isen i Torekovs hamn.
Torekovs hamn i Februari 2010
