Luntertun – staden som försvann

Luntertun ligger c:a tre kilometer från Skepparkroken vid Kägleåns utlopp i Rönne å och nära Rönne ås utlopp i Skälderviken. Det är en skyddad plats med tidigare mycket gott laxfiske och där det sannolikt har bott människor i flera tusen år. Det stora antalet gravhögar i närheten är ett bevis på det. Gravhögarna kallas ättebackar på äldre kartor.

Luntertun vid Rönne å på flygfoto från Eniro

Luntertun vid Rönne å på flygfoto från Eniro

På medeltiden passerade huvudvägen mellan Skåne och Halland över Ryna Bro som låg vid Luntertun. Ryna Bro finns omnämnd år 1276 i samband med brödrastriderna mellan Birger Jarls söner.

Möjligt läge för Ryna bro vid Luntertun

Möjligt läge för Ryna bro vid Luntertun

Luntertun finns omnämnt på 1300-talet men fick stadsrättigheter först c:a 1470 och ungefär samtidigt byggdes den kyrka vars ruiner fortfarande finns kvar.
I Luntertuns hölls i början på 1500-talet en av Skånes sju stora marknader. Marknaden i Luntertun hölls varje år på S:t Bartolomei dag (24 augusti).

Luntertuns kyrkoruin i april 2010

Luntertuns kyrkoruin i april 2010

Ställningen som stad blev dock kort och redan 1516 utfärdade Christian II det brev som grundade Engelholm och där luntertunborna tvingades överge sin stad och bygga upp den nya staden längre upp för Rönne å. Inga motiv finns dokumenterade till flytten.

Luntertun och Ängelholm på ett flygfoto från Eniro

Luntertun och Ängelholm på ett flygfoto från Eniro

Det troligaste enligt min mening är att det var utbredningen av flygsandsfälten som gjorde det omöjligt att behålla Luntertun som stad.
Att Luntertun på 1700-talet var omgivet att flygsandsfält där det tidigare funnit skog finns dokumenterat på kartan från 1727. Där står att forna tiders skogsskövling orsakat flygsandsfälten. (Mer om flygsanden i tidigare inlägg)

Luntertun på Lantmäteriets historiska karta från 1727

Luntertun på Lantmäteriets historiska karta från 1727

Sanden förstörde den åkermark som staden behövde för sin försörjning och sanden gjorde vägen söder om Ryna bro ofarbar. Landsvägen mot Halland hade troligen redan före Engelholms grundande flyttats längre in från kusten och sanden. Luntertun hade förlorat sitt strategiska läge och staden flyttades till den nya läget för bron över Rönne å.
Sanden hade på 1700-talet byggts upp till höga vallar som syns på den här kartan från 1739.

Luntertun på Lantmäteriets historiska karta från 1739

Luntertun på Lantmäteriets historiska karta från 1739

Efter flytten till Engelholm fick endast en gård vara kvar i Luntertun.
På den här kartan från 1815 finns ättebackarna i nuvarande Valhallskogen inritade.

Luntertun på Lantmäteriets historiska karta från 1815

Luntertun på Lantmäteriets historiska karta från 1815

På den häradsekonomiska kartan från 1928 ser man att bebyggelsen vid Luntertun åter börjat växa i takt med den ökande bebyggelsen i samhället Skälderviken som en följd av järnvägen, det nya hamnbygget och senare badturismen.

Luntertun på häradsekonomiska kartan från 1928

Luntertun på häradsekonomiska kartan från 1928

Här berättar nu Inga Bengtson om Ryna bro och Luntertun på videon från 1975-80 som följer. Det är ett utdrag på knappt två minuter från en video om Barkåkra av Björn Ellerstrand.

Därefter är det Johan Brincks tur att berätta på en del av en video från 1997.

Mer om Luntertun finns att läsa på Wikipedia och i Jan Moens bok ”Luntertun en försvunnen stads historia”

Annonser

Om Ragnar Larsson

bor i Björkhagen utanför Ängelholm i nordvästra Skåne
Det här inlägget postades i Skånehistoria och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s