Under perioden 1865 – 1914 utvandrade c:a 1 miljon människor från Sverige till USA. Med en befolkning som på 1860-talet var c:a 4 miljoner och då största delen av emigranterna var i åldrarna 15 – 35 år kan man förstå att emigrationen upplevdes som ett stort samhällsproblem.

Bild från Utvandrarnas Hus i Växjö
Emigrationen från Skåne och övriga Sverige motsvarade c:a 20% av befolkningen. För Bjäre var siffran 35%. Vanan vid sjön och resor tros ha varit anledningen till den höga siffran för Bjäre Härad.
Om man läser Ragnar Påhlsson beskrivning av Skepparkrokens historia hittar man berättelser om emigranter i åtta av de äldre husen.
På kartan nedanför i husen 3, 5 och 16 – 21.

Inre delen av Skepparkroken 1958, del av Ragnar Påhlssons karta
Några kom senare tillbaka som t.ex. syskonen Berggren i Ola Påhls

Skepparkroken no 16 med syskonen Berggren
Och Joel Svensson i Villa Strandbaden.

Joel och Mina Svensson c:a 1950 (del av foto lånat av Evy Hulth)
Det fanns många olika skäl till emigrationen
Amerika lockade på många sätt. Amerikabreven kom med dollarsedlar, fotografier på familjen i fina kläder och berättelser om gratis utdelning av mark och god tillgång på arbete.
Pengar till biljetten måste ha varit ett stort hinder, men för den som hade pengar var resan lätt att ordna. Här är en annons i Norra Skåne från 1882.

Annons om emigrantresor i Norra Skåne 31 mars 1882
Hemma kämpade man med en snabbt ökande befolkning som inte kunde ges försörjning. Nödåren 1868-9 innebar ett ofattbart lidande. Emma Påhlsson (dotter till Sjökapten Erik Påhlsson) berättar att huset i Skepparkroken vissa dagar fick besök av över 30 tiggare. Skepparkroken var genom fisket förskonat från den värsta nöden.
Att hamnverksamheten i Skepparkroken dog ut efter tillkomsten av Engelholms hamn, hade säkert stor betydelse för att många Skepparkroksfamiljer flyttade.
Fattigdom och brist på försörjningsmöjligheter var helt dominerade skäl för emigrationen men det fanns ibland även andra skäl som religiös intolerans, ökande värnpliktslängd och flykt undan rättvisan.

Annons om emigrantresor i Norra Skåne 31 mars 1882
Valet mellan att resa till Amerika eller att vara kolhuggare i en gruva utanför Bjuv var kanske inte så svårt.
Mer att läsa finns i Bjärebygdens årsbok 1965, som ägnar hela boken åt emigrationen. Det finns artiklar av bl.a Jörgen Weibull och professor Sten Carlsson (som var sommarboende i Björkhagen).
Det här korta inlägget är en mycket förenklad beskrivning av emigrationen.
Intressant som vanligt! För några år sedan skrev jag en artikelserie om emigrationen och om hur man kan forska kring den.
http://proveniens.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=c4fde24a-2ac4-4f45-92c4-1dd503c40a94&GroupId=c54cb6af-ff19-4d1a-9078-66086bff458b&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ArticleGroup
Tack! Mycket intressant att läsa på proveniens.ifokus.se.
Du har en uppgift ”Under 1865-1914 utvandrade mer än 1,2 miljoner svenskar”. Jörgen Weibull skriver ”över 1 miljon” för samma tid. Ingen vet väl exakt. Många skåningar som utvandrade via Danmark blev bristfälligt dokumenterade.