Skepparkroken tillhörde Engeltofta säteri och fungerade som dess hamn och lastplats. Att bryggan var utbyggd i början på 1800-talet ser man på kartan från enskiftet 1809. Troligen gick det köra med vagnar ut på bryggan för att direkt lasta och lossa de pråmar som sedan roddes ut till skeppen som låg för ankar utanför hamnen. Mindre fartyg kunde kanske vid högvatten lägga till vid den utbyggda bryggan.
Skepparkroken vid enskiftet 1809 - del av karta
Sanden utgjorde en utmärkt ankarbotten vilket framgår av Gerhard Buhrmans karta från 1684.
Inre Skälderviken på karta över Skåne - förfärdigad 1684 av Gerhard Buhrman ; kopierad av Gustaf Kock
På Buhrmans karta står även att hamnen är öppen vilket gör den utsatt för stormar.
I Post- och Inrikes Tidningar 1838-11-07 finns en notis om två förlista jakter (mindre enmastat segelfartyg) i stormen i slutet på oktober.
Notis om storm från Post- och Inrikes Tidningar 1838-11-07
Om man ser på det här vykortet från c:a 1900 kan man ana de krafter som släpps lös vid en kraftig storm.
Bryggan i Skepparkroken vid storm - vykort från c:a 1900
1852 finns en notis om en annan oktoberstorm (Post- och Inrikes Tidningar 1852-10-12). Även nu är det två förlista jakter vid Skepparkroken.
Notis om storm från Post- och Inrikes Tidningar 1852-10-12
Grytehamn mellan Stora Hult och Lervik hade sin storhetstid på den danska tiden men det framgår av notisen att hamnen fortfarande användes 1852.
Mycket intressanta artiklar. Jag minns tillbaka när jag första gången kom till Skepparkroken. Jag bodde då 1965 med min dåvarande make nr 2 i Stenestad på Söderåsen efter att ha lämnat Stockholm bakom mig. Han hade varit skeppsmäklare i Walleniusrederierna, där jag också arbetade.
Vi besökte kapten O.P Nordfeldt och Gulli, hans fru, som bodde i korsvirkehuset nere vid hamnen i Skepparkroken. Jag blev hänförd och utbrast: Här skulle jag vilja bo.
Nu bor jag här tillsammans med min 3:e man Edvin Persson V.Pilkv 8. Du är välkommen till oss. Med vänliga hälsningar Iris (Lindström)