Haverier med J29 Tunnan nära Skepparkroken

Att vara pilot i svenska flygvapnet var kanske Sveriges farligaste jobb under 1950- och 60-talet. J29 Flygande Tunnan var ett olycksdrabbat flygplan. Av de 661 tillverkade planen totalhavererade 237 st och 99 piloter omkom. J29 flögs på F10 mellan 1953 och 1966.

J29 Tunnan

J29 Tunnan

Två omskrivna haverier skedde nära Skepparkroken.

16:e november 1953 havererar fältflygaren Hans Bladh vid inflygning till F 10.
På c:a 50 m höjd rollade planet kraftigt över åt höger med nosen c:a 45° mot marken.
Bladh lyckades räta upp planet på 5-10 m höjd och kunde därefter med låg fart flyga parallellt med marken. Han kolliderade med västkustbanans kontaktledningar och slog därefter i marken. Bladh slungades, fortfarande sittande i stolen, in i en halmstack och fick allvarliga skador. Ett benet fick amputeras under knäet och det andra hade begränsad rörlighet och stel fot. Redan 1955 så var Bladh tillbaka i flygtjänst och flög SK 16, J 28B Vampire och J 34 Hawker Hunter. Både DN och SvD hade nyheten på sin första sida.

DN 1953-11-17

DN 1953-11-17

DN 1953-11-17

DN 1953-11-17

SvD 1953-11-17

SvD 1953-11-17

I februari 1963 havererade Tage Jonsson på den halvmetertjocka isen utanför Skepparkroken. Tage Jonsson överlevde kraschen men hur det gick för honom senare kanske någon läsare känner till.

SvD 1963-02-16

SvD 1963-02-16

SvD 1963-02-16

SvD 1963-02-16

Det är lätt att förstå vilken press och ständig oro pilotyrket var för pilotens familj.
Från en artikel 2013 i Expressen citeras:

  • Hur kunde det pågå så länge, hur kunde man tillåta att så mycket folk dog i fredstid?
    Varför var det ingen offentlig debatt? Det vill jag ta reda på, säger Mikael Nilsson, historiker vid Stockholms universitet.
  • Under 1950-talet hade vi 21 döda flygare per år.
    På 1960-talet 13 per år och på 1970-talet 6-7 döda per år.
    Sverige hade runt sex gånger högre dödlighet per 100 000 flygtimmar än USA på 1960-talet.
  • Först på 1960-talet börjar man se över flygsäkerheten. Främst för att planen börjar bli dyra, inte på grund av dödsoffren, säger Mikael Nilsson.
  • Åldern på flygarna var en bidragande orsak till olyckorna.
    En fältflygare kunde börja som 17-åring, då är man inte medveten om sin egen dödlighet. Ledningen var kanske inte heller den bästa,
    man drev på för hårt, det var lite för grabbigt, säger den flyghistoriske författaren Göran Jacobsson.
Annonser

Om Ragnar Larsson

bor i Björkhagen utanför Ängelholm i nordvästra Skåne
Det här inlägget postades i Skepparkrokshistoria och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s