Björkhagen och Skepparkroken

Haverier med J29 Tunnan nära Skepparkroken

Posted on 25 oktober 2017 av Ragnar Larsson

Att vara pilot i svenska flygvapnet var kanske Sveriges farligaste jobb under 1950- och 60-talet. J29 Flygande Tunnan var ett olycksdrabbat flygplan. Av de 661 tillverkade planen totalhavererade 237 st och 99 piloter omkom. J29 flögs på F10 mellan 1953 och 1966.

J29 Tunnan

Två omskrivna haverier skedde nära Skepparkroken.

16:e november 1953 havererar fältflygaren Hans Bladh vid inflygning till F 10.
På c:a 50 m höjd rollade planet kraftigt över åt höger med nosen c:a 45° mot marken.
Bladh lyckades räta upp planet på 5-10 m höjd och kunde därefter med låg fart flyga parallellt med marken. Han kolliderade med västkustbanans kontaktledningar och slog därefter i marken. Bladh slungades, fortfarande sittande i stolen, in i en halmstack och fick allvarliga skador. Ett benet fick amputeras under knäet och det andra hade begränsad rörlighet och stel fot. Redan 1955 så var Bladh tillbaka i flygtjänst och flög SK 16, J 28B Vampire och J 34 Hawker Hunter. Både DN och SvD hade nyheten på sin första sida.

DN 1953-11-17

SvD 1953-11-17

I februari 1963 havererade Tage Jonsson på den halvmetertjocka isen utanför Skepparkroken. Tage Jonsson överlevde kraschen men hur det gick för honom senare kanske någon läsare känner till.

SvD 1963-02-16

Det är lätt att förstå vilken press och ständig oro pilotyrket var för pilotens familj.
Från en artikel 2013 i Expressen citeras:

Hur kunde det pågå så länge, hur kunde man tillåta att så mycket folk dog i fredstid?
Varför var det ingen offentlig debatt? Det vill jag ta reda på, säger Mikael Nilsson, historiker vid Stockholms universitet.
Under 1950-talet hade vi 21 döda flygare per år.
På 1960-talet 13 per år och på 1970-talet 6-7 döda per år.
Sverige hade runt sex gånger högre dödlighet per 100 000 flygtimmar än USA på 1960-talet.
Först på 1960-talet börjar man se över flygsäkerheten. Främst för att planen börjar bli dyra, inte på grund av dödsoffren, säger Mikael Nilsson.
Åldern på flygarna var en bidragande orsak till olyckorna.
En fältflygare kunde börja som 17-åring, då är man inte medveten om sin egen dödlighet. Ledningen var kanske inte heller den bästa,
man drev på för hårt, det var lite för grabbigt, säger den flyghistoriske författaren Göran Jacobsson.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt Barkåkra, F10, Skepparkroken | Lämna en kommentar

Sömmerskornas hus i Björkhagen

Posted on 24 oktober 2017 av Ragnar Larsson

Sömmerskornas hus i Björkhagen byggdes av Mattis Olsson under slutet av 1800-talet.
Mattis var son till Ola Svensson som c:a 1840 fått flytta sin gård och
bygga det som idag kallas Björkhagens gård vid Björkhagsvägen nära Magnarps byaväg.

Sömmerskornas hus i Björkhagen. Google street view oktober 2010

Mattis sålde senare huset till Olof Jönsson (1839-1924). Olof var stenhuggare och
han bodde i huset med hustru och döttrarna Emma och Beata. Olof har givit namn till Olofs väg som börjar vid huset.

Olof Jönsson med hustru och döttrarna Emma och Beata. 1910-tal.

När Olof dog 1924 övertog döttrarna huset. Emma och Beata var sömmerskor och sydde kläder till många Björkhagen, Skepparkroken och Vejbystrand.
Sömmerskornas väg börjar på andra sidan Björkhagsvägen mitt emot huset.

Den äldre bilden och fakta är hämtade från Boken om Magnarp av Ella Johansson.

Publicerat i Björkhagshistoria | Märkt Björkhagen, Lokalhistoria, Magnarp | 1 kommentar

Skepparkroken 1962

Posted on 21 februari 2017 av Ragnar Larsson

I Digital Museum hittade jag några bilder från Skepparkroken tagna i svartvitt år 1962. Ägare till bilder är Sjöhistoriska museet och fotograf var Nils Nilsson.

Bildtexterna nedan är hämtade (oredigerade) från Digitalt Museum.

Bilderna visar Thotts hus och Ola Påls.

Gammalt hus, det närmaste av de två sett från vågbrytaren.

Gammal bebyggelse utmed vägen

Gammal bebyggelse utmed vägen.

Bilderna visar också Bryggan och kåsar.

Kan det vara Nordfeldts eka som ligger i kåsen?

Utsikt mot öster från vägen utmed bebyggelsen. Tv den lilla kajen innanför vågbrytaren. I mitten och th Stora Kåsar. I bakgrunden landarmen till ett bottengarn.

Bebyggelsen sedd från vågbrytarens spets. I förgrunden plattbottningar. De flesta står på det torra pga uppgrundningen bakom vågbrytaren.

Kås med blekingseka, i bakgrunden ett bottengarn

Kås med blekingseka, Båt av den typ som byggs i mellersta Blekinge.

Några bilder visar resterna av Varvskåsen.

Skepparkroken var fram till 1800-talets mitt en sjöfartsby. Det fanns också ett skeppsvarv där det byggdes stora skutor från minst 1600-talet till mitten på 1800-talet.
Varvets placering framgår av bilderna.

”Varvskås”, sedd fr vägen utmeed bebyggelsen. Här var förr en byggplats för småskutor. I senare tid har kåsen delvis fyllts igen och försetts med pålskoning och dävertar. I bakgrunden ett bottengarn. I bildens mitt skönjes en svacka i marken, nu till stor del uppfylld, som markerar byggeplatsen.

”Varvskås”, sedd fr vägen. Här syns hur svackan, där byggplatsen låg, fyllts ut för att få underlag till vägen i bakgrunden.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt Lokalhistoria, Skepparkroken | 4 kommentarer

Vångafloden

Posted on 05 april 2016 av Ragnar Larsson

Vångafloden (eller Vångafloen) är namnet på den damm som låg vid Kustroddarevägen ovanför Skepparkroken. På kartan från 1926 ligger den under bokstäverna ”kr” i Skepparkroken. Här brukade barnen i Skepparkroken åka skridskor på vintrarna förr i tiden.

Häradsekonomiska kartan från 1926

Rester av dammen finns kvar idag.

Vångafloden – damm vid Kustroddarevägen i mars 2016

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt Lokalhistoria, Skepparkroken | Lämna en kommentar

Ulla berättar om några bilder ur familjen Thotts album

Posted on 03 februari 2016 av Ragnar Larsson

Thotts hus är ett av de äldsta i Skepparkroken.
Det ligger till höger om det vita Villa Strandbaden på den här bilden från 2010.

Skepparkroken från midsommarängen i midsommarveckan 2010

Ulla von Kunhardt (född Thott) berättar här nedan till några gamla foton från familjens album samt ett par bilder som Maja Fajers tog 1952.

Thotts album 1919

1919: Min farfar framför ”uthuset” med dass, vedbod och kaffeveranda, 1 år efter det att farföräldrarna köpt huset. Uthuset ligger där vi nu har vår parkeringsplats och tillhörde huset, liksom det bredvid tillhörde Alma Berggren och hennes familj. Uthusen försvann när vatten och avlopp tillkom och vägen breddades.

Thotts album 1919

1919: Framför huset tillsammans med hemhjälp och barnflicka? Eventuellt är barnen Ivar och Bosse, men det kan också röra sig om grannbarn.

Thotts album 1924

1924: Spelemannen är i byn och framför köket har byns barn samlats. Min far och brodern Ivar ses i bakgrunden , den större pojken till vänster är gissningsvis yngste brodern Bosse och flickan till vänster om spelemannen och delvis skymd av hatten är yngsta systern Christina. Till höger ett av uthusen.

Thotts album 1925

1925: Förmodligen barnkolonibarn. Man ser här att bara Almgården ligger mellan skolan och den thörnska gården.

Thotts album 1933

1933: Thottska och Berggrenska husen sedda från baksidan och uppifrån backen. Man ser här på halmtaket att det egentligen rör sig om ursprungligen två sammanbyggda hus.

Thotts album 1933

1933: Badnöje med kompisar på piren. Flickan i den vita badmössan i mitten är tror jag min faster Christina Thott.

Thotts album 1933

1933: Samma grupp ungdomar som på föregående foto. Lågvatten precis som idag. Fortfarande är bebyggelsen gles.

Maja Fajers foto 1952

1952: Här ser vi mina farföräldrar Märta och Waldemar Thott framför ”stora ingången”. Halmtaket ligger fortfarande kvar. Gissningsvis är fotot taget ca. 1952. Det var på 50-talet som mina föräldrar övertog huset och vi fick eternittak. Just då var det av brandsäkerhetsskäl förbjudet att lägga om halmtak.

1952: Det är min födelsedag med blomsterkrans i håret någon gång på 50-talet , förmodligen 1952 tillsammans med min yngsta syster Catharina och mina farföräldrar Märta och Waldermar Thott.

Publicerat i Skepparkrokshistoria | Märkt Äldre foto, Lokalhistoria, Skepparkroken | Lämna en kommentar

Barkåkra station invigd

Posted on 08 december 2015 av Ragnar Larsson

Så blev då stationen invigd till slut. Trafiken startar på söndag december 13. Fler bussar kommer då att gå genom Björkhagen och Skepparkroken. Dock få elbussar som det sagts tidigare. Busstidtabellen finns här och i länksektionen (som finns långt ner i kolumnen till höger). Tåg- och busstiderna är anpassade för resande mot Ängelholm/Helsingborg. I riktningen mot Förslöv/Vejbystrand saknas anpassning helt. Buss från Ängelholm rekommenderas då. Tågtiderna finns här och i länksektionen.

Här följer några bilder från invigningen.

Invigningståget anländer. Mycket folk väntar på stationen.